”EU måste ha ett barnrättsperspektiv i alla återhämtningsåtgärder och beslut.”

Nästan en fjärdedel av barnen i EU är i riskzonen för fattigdom och socialt utanförskap. Det är dessutom en grupp som är hårt drabbad av coronakrisen. Det skriver Heléne Fritzon (S), Europaparlamentariker.
Debattartikel av Heléne Fritzon i Sydsvenskan den 10 augusti 2020.

Barn tycks ha drabbats i mindre utsträckning av själva coronaviruset både när det rör symtom i stort och dödlighet. Men att pandemin har påverkat barn råder det ingen tvekan om och de riskerar att påverkas under lång tid framöver.

Europeiska nätverket för barnombudsmän, ENOC, har tillsammans med FN:s barnrättsorganisation Unicef gjort en undersökning för att identifiera de risker som pandemin orsakar för barn och barns rättigheter.

Undersökningen visar att de mest utsatta barnen, däribland barn som lever i fattigdom, barn med funktionsvariation och barn som är migranter är hårdast drabbade av krisen och att ojämlikheten förvärrats.

Den 28 juni förklarade tolv barnrättsorganisationer i Sverige att pandemin är en barnrättskris. Organisationerna berättade att barn i social utsatthet riskerar att drabbas mer, att barn runt om i världen drabbats hårt av skolstängningar och att de löper större risk att bli villebråd för förövare och i värsta fall offer för sexuella övergrepp.

Under de senaste tio åren har sexuella övergrepp mot barn på nätet ökat enormt. Från 2010 till 2019 ökade antalet rapporterade fall om övergrepp mot barn på nätet i Europa från 23 000 till 800 000, enligt The US National Center for Missing and Exploited Children.

När barn isoleras ökar också risken för våld och övergrepp.

Enligt Ecpat, en ideell organisation som arbetar mot alla former av kommersiell sexuell exploatering av barn, ser livestreamingbrott, där gärningsmän betalar andra för att utsätta barn för övergrepp, ut att öka stort till följd av krisen. Jämställdhetsmyndigheten rapporterar dessutom att våld mot kvinnor och barn riskerar att öka under krisen. Med de ekonomiska konsekvenser som följer i krisens spår kan det bli svårt att undkomma detta våld även på lång sikt.

I Sverige är barnkonventionen lag sedan den 1 januari i år. Det innebär att barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i mål och ärenden som rör barn. Det bidrar till ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Barns behov och rättigheter måste beaktas i alla åtgärder och beslutsprocesser i samband med coronakrisen.

EU måste också ha ett barnrättsperspektiv i alla återhämtningsåtgärder och beslut.

När jag var kommunalråd i Kristianstad genomförde kommunen en särskild utbildning för politiker och tjänstemän om barns rättigheter och arbetade för att säkerställa att barnperspektivet beaktades i alla beslut. I mitt arbete som Europaparlamentariker är barnrättsperspektivet lika viktigt och pandemin gör det än mer angeläget.

Nästan en fjärdedel av barnen i EU är enligt European Union Agency for Fundamental Rights, FRA, i riskzonen för fattigdom och socialt utanförskap. Det är dessutom en grupp som är hårt drabbad av coronakrisen.

Jag vill se ett EU där barnfattigdom inte existerar. Barnfattigdom finns för att barnens föräldrar är fattiga. En orsak till det är att en tredjedel av EU:s kvinnor inte har ett jobb att gå till och att kvinnor i större utsträckning än män jobbar deltid.

Enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, var under år 2018 andelen deltidsarbetande kvinnor 31 procent jämfört med 8 procent av männen.

I mitt arbete i EU:s jämställdhetsutskott och utskottet för sysselsättning och sociala frågor jobbar jag för att få fler kvinnor i arbete och för att säkerställa kvinnors rätt till heltidsarbete.

Ekonomisk självständighet ökar kvinnors möjlighet att komma ur våldsamma relationer. En politik för fler jobb är central för att bekämpa barnfattigdom, öka jämställdheten och skapa bättre uppväxtvillkor.

Politiker måste också göra större ansträngningar för att sätta stopp för sexuella övergrepp mot barn.

Den 24 juli presenterade EU-kommissionen och Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson en EU-strategi för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn. Strategin är ett viktigt verktyg för att bättre samordna åtgärder och för att sätta stopp för dessa avskyvärda brott.

Ett hållbart, jämställt och jämlikt EU är avgörande för barn och ungas framtid. För mig som socialdemokrat, som mamma, mormor och farmor är det självklart att ta kampen för barns rättigheter och ett barnrättsbaserat synsätt i alla åtgärder som EU sätter in för att bekämpa coronapandemin.

Heléne Fritzon

* * *

facebook Twitter Email