”Problemet är att von de Leyen föreslår EU-lagstiftning”

Heléne Fritzon (S) och Johan Danielsson (S): EU-kommissionen bör avstå från hård lagstiftning och i stället föreslå en så kallad rådsrekommendation.
Replik av Heléne Fritzon & Johan Danielsson i Dagens Nyheter den 14 september 2020.

Under oktober månad förväntas EU-kommissionen presentera ett förslag kring minimilöner. I Sverige har de fackliga organisationerna, arbetsgivarna och en enig riksdag varit tydliga med att bindande EU-lagstiftning kring minimilöner inte går att förena med vår arbetsmarknadsmodell där självständiga fack och arbetsgivare sätter löner genom kollektivavtal.

Det är troligen för att stilla denna oro som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på DN Debatt proklamerar att ”EU inte kommer tvinga Sverige att införa minimilöner”. Det är välkommet att von der Leyen slår fast detta. Mer beklagligt är det att hon i sin artikel inte ger svar på de farhågor som vi Europaparlamentariker, fackliga organisationer, arbetsgivare och samtliga svenska riksdagspartier gett uttryck för alltsedan kommissionen aviserade sitt initiativ för snart ett år sedan. Samma starka farhågor finns också i Danmark.

Det räcker egentligen med att Ursula von der Leyen slår fast följande: Kommissionens initiativ kommer att presenteras i form av en icke-rättsligt bindande rekommendation till de länder som har nationella system för lagstadgade minimilöner.

  1. För det första: Oron har aldrig varit att vi ska tvingas införa lagstadgade minimilöner. Detta är en bekväm halmgubbe som kommissionsordföranden väljer att måla upp för att sedan enkelt ta ner. Det verkliga problemet är att om Sverige juridiskt ska kunna garantera, som von der Leyen själv uttrycker det, att ”alla ska ha tillgång till minimilöner antingen genom kollektivavtal eller lagstadgade minimilöner” så kommer politiken behöva upphöja kollektivavtalen till lag. Detta är en inblandning från politiken som både fack och arbetsgivare motsätter sig. Om denna verkliga oro säger von der Leyen ingenting i sin artikel.
  2. För det andra: För att undvika hotet mot vår arbetsmarknadsmodell bör EU-kommissionen avstå från hård lagstiftning i ett så kallat direktiv och i stället föreslå en så kallad rådsrekommendation. Denna rekommendation skulle kunna riktas mot de länder som redan har nationella system för lagstadgad minimilön. På det sättet skulle ett initiativ från kommissionen gå att förena med det svenska systemet för lönebildning. I Ursula von der Leyens artikel lämnas även denna fråga, som i praktiken är ytterst vad debatten handlar, helt obesvarad.Det kan också vara värt att ha i åtanke att om EU-kommissionen skulle presentera ett förslag till direktiv om minimilöner skulle det troligen vara ett av de minst välkomna förslagen under denna mandatperiod. När EU:s medlemsstater tillfrågades var det en klar majoritet som förespråkade rekommendationer i stället för lagstiftning.
  3. För det tredje: EU-kommissionens ordförande lyckas också helt bortse från det faktum att EU inte har rätt att lagstifta om löner. I EU:s fördrag så står det väldigt tydligt att unionen inte har lagstiftningskompetens på området. Att trotsa detta och presentera ett lagförslag skulle väcka frågan om varför någon ska bry sig om EU:s fördrag om den institution som är dess väktare inte gör det.

Heléne Fritzon (S), Europaparlamentariker
Johan Danielsson (S), Europaparlamentariker

* * *

* * *

facebook Twitter Email